Händelsen jag nu ska beskriva inträffade för ungefär 26 timmar sen. Vinden piskade grenarna i träden mot varandra och regnet slog ljudligt ned i den kalla och våta asfalten. I en tvårumslägenhet i Nacka hade dock fyra själar hittat en varm och upplyst tillflyktsort, ett lugn plats där de två kvinnorna, mannen och den lilla blandrashunden kunde spendera denna bittra höstkväll i oktober.
Den ena kvinnan (den husliga av dem båda) tog initivativet till att förgylla denna höstkväll med något som den andra kvinnan försökt, men misslyckats med, bara ett par kvällar tidigare. Den perfekta kladdkakan. Den innehöll stora bitar av vit choklad, hade den kladdigaste konstistensen du kan föreställa sig, och njutningen var att jämföra enbart med den ett hungrig barn i afrika kan uppleva då han eller hon blir erbjuden en helstekt gris för att fira en sammanslagning av två familjer. Kort sagt - igår var det feststämmning här hos familjen Ahlstrand/Andersson (co Karlsson).
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
är det inte så att kladdkaka är en högre form av kärlek? =)
Skicka en kommentar