Som på julafton. Precis innan julklapparna ska delas ut.

Som jag skrev innan så kommer Rikard Steiber hit idag. Steiber är Googles marknadsdirektör, och för dem av er som inte fattar det så är det ganska stort att han kommer. Här på byrån är alla förväntansfulla, någon fnissar och en annan googlar intensivt på Steiber (googla på Steiber - haha!) för att förbereda sig (den sistnämnda där är jag). 

Någon föreslår att vi måste ta ett kort på någon av oss tillsammans med Steiber á la presidentfoton (ni vet, tillgjort handslag och två leenden rakt in i kameran). Alla skrattar åt förslaget, men alla vet att ingen av oss hade bangat om kameran väl kommit fram. Vi laddar batterierna i kameran, bara i fall. 

Det roliga är att Rikard är en god vän till chefen. För honom är detta en tjänst till en polare, komma upp och snacka med några anställda på en reklambyrå en sväng när han ändå är i staden för att föreläsa. Inga konstigheter. För oss (okey, kanske inte för alla. Men för mig) är detta som julafton. Fast bättre. 

Idag ska jag chilla med Rikard Steiber

Först ska jag gå på denna föreläsning, med Googles marknadsdirektör Rikard Steiber. Efter föreläsningen kommer Steiber upp till oss på byrån för lite snack och chill. Jag ska ägna lunchen åt att lista intelligenta frågor och kommentarer inför detta. Jag sitter inte dagligen och snackar med gudfadern av internetmarknadsföring, som jag valt att kalla honom, så det känns inte som att jag vill "köra på känn" här. 

Nä, det gäller att verkligen maximera effekterna av detta besök, suga åt sig kunskap och inte minst - göra intryck. 

Tidigt imorn bitti packar jag, Vickan och Johan in oss i en hyrbil och drar till Stockholm för tre dagars utbildning. Jag ska lära mig allt jag behöver veta om europaparlamentet och kanske inte minst europaparlamentsvalet. Om jag inte mobil-bloggar så hörs vi på måndag!

När jag anländer till jobbet...

Brukar jag ha en plan. Jag brukar ha någon slags "att-göra-lista", om inte på papper så i alla fall mentalt. Men idag när jag kom hit insåg jag att jag inte hade någon plan. 

Jag brukar börja med en snabb omvärldscheck - kolla av vad som hänt sen igår och se vilken aktivitet det är på diverse sajter. Det har jag gjort nu. 

För fan. Jag kan ju inte sitta här och stirra. Jag tror att jag får sätta mig och brainstorma. Att brainstorma är min favoritaktivitet. 

Jag har hittat en sjukt intressant rapport.

Den handlar om personvalskampanjer. Nu jävlar ska vi kämpa!

Lika glad är jag ändå

Klockan är sju. Jag ligger en halvtimme efter i schemat. Meddelande till polisen: jag och Mikeys mamma kommer köra aningens för fort idag.

Borran igen

Jag har tröttnat på tillvaron i källaren, utan tv eller internet. Så idag efter jobbet tog jag och Mikeys mamma och drog till Borås. Nu är min tv inpackad i bilen och jag ser (inte) fram emot en väldigt tidig morgon imorn för att hinna till Varberg till klockan åtta.

I morgon är det "Nationella kampanjdagen", och mina MUF-vänner ska ut och kampanja. Jag hoppas att det blir lyckat och att vi hittar många nya medlemmar!

Fy fan. Känner ni att jag tappat stinget? Jag får ta en sväng med Mozart nu, och lämnar bloggen åt sitt öde. Ett bra tag.

Jag lovade mig själv att blogga idag...

Men nu när jag väl sitter här får jag skrivkramp. Jag kan berätta om mitt källarrum här i Varberg, men det är verkligen mest deprimerande. Eller så kan jag berätta om den fantastiska middagen jag åt i lördags, tillagad av vad som numera är min favoritkock. Men det är inte så kul att läsa om mat, faktiskt. 

Jag kan berätta om kårobligatoriets avskaffande och vad jag tycker om det, men jag vill inte ha en alltför politisk blogg. Så jag avstår (fast nämner ändå snabbt att jag applåderar avskaffandet). Jag skulle kunna skriva ett par rader om alla de utbildningar, styrelsemöten och spännande val som ligger framför mig denna vår. Det hade kanske varit intressant för vissa. Men detta ska ju vara en rolig blogg. Jag är ju en rolig person. En sån där som bjuder på sig själv och vars andra namn är självironi och distans. 

Men just nu lossar det inte. Så vi avvaktar lite till med bloggandet. 

Helgen i korthet

Jag betvivlar att jag kommer att blogga i helgen. Har ni märkt hur jag dragit ner på bloggtempot? 

Därför gör vi en redogörelse för helgen, i förväg: På söndag kommer jag vara nöjd med helgen som gått. 

Sådär.

Flyt. En jäkla massa flyt.

Just nu går mitt liv så jäkla bra. Denna veckan har varit fullspäckad med inspirerande möten med tillfredsställande resultat, jag är mer än nöjd med detta. Dessutom har jag fått stöd av människor som jag kanske inte riktigt väntat mig skulle gå in så hårt och tro på mig. Just nu går det bra, helt enkelt. 

Förresten. Gå in på www.warborn.se, där har ni en snubbe som kan göra under för oss om han kommer in i europaparlamentet. Röstar gör ni den sjunde juni, och det är alltså Jörgen Warborn på Moderaternas lista ni ska kryssa. 

Nära, men långt bort.

Idag går Kårens Arbetsmarknadsdag av stapeln. Om du befinner dig i Halmstad och är medlem i Halmstad Studentkår så tycker jag att du ska ta en sväng förbi. På arbetsmarknadsdagen kan du träffa företag för att diskutera framtida anställning, praktik eller examensarbete. Eller så kan du gå dit bara för att ta lite gratisprylar. Pennor och godis och sånt. 

Själv sitter jag i Varberg på byrån och jobbar. Det går bra och är jättekul, men dagar som denna när det verkligen händer spännande saker i Halmstad längtar jag dit. Jag åker iofs till Halmstad ikväll, för möte i utbildningsnämnden i två dagar. Och kanske hinner jag med att göra lite annat också. 

Inga konstigheter

Jag går ut och går en sväng bara. Kvart över sex på morgonen.

Lunchrast

Det snöar. Blöt, äcklig snö faller från himlen. 

Igår anlände jag till Varberg efter en helg i Borås och Göteborg, och ägnade kvällen åt att installera mig i det rum som ska vara min bostad de närmaste tre månaderna. Inget mer pendlande nu, i alla fall inte dagligen. Jag har ju fortfarande mina tripper till Halmstad för möten och sådär, men det kan jag leva med. 

I helgen hittade jag en gammal blogg. En sådan blogg som jag började skriva för tre år sedan, skrev fyra-fem inlägg och sen lämnade åt sitt öde. Jag övervägde en stund att publicera länken till den här på bloggen åt er, men ändrade mig sen. Jag skäms något otroligt när jag läser den. Det har hänt en del med mig de tre sista åren, kan jag konstatera.