Prestigelös

I alla platsannonser står det att den de söker ska vara "prestigelös", vilket jag alltid fnyst åt med förakt. Vem vill beskriva sig själv som "prestigelös"?

Jag har uppfattat ordets innebörd som något negativt och felaktigt förväxlat det med att den de söker inte ska någon ambition om att vara bäst eller vilja avancera.

FEL inser jag nu.

För nu när jag under sommaren jobbar på vandrarhemmet Krusbäret i väntan på att min tranieetjänst ska börja i september sitter jag i receptionen, städar rum, torkar upp intorkad skit på toaletter och jag vet inte allt. Och för två månader sen var jag ordförande och firmatecknare för den organisation som skrev på hyreskontraktet för den fastighet som Krusbäret nu ligger i. Jag har alltså skrivit på kontraktet och min styrelse har tagit beslutet om att hyra denna fastigheten, samma som jag nu torkar skit i med ett glatt humör och märklig entusiasm, fast besluten om att hitta system som gör mig mer effektiv för varje dag.

DET är att vara prestigelös. Om någon ville ha en definition, menar jag.