Och då slogs jag av att jag är singel. Vilket inte alls är något konstigt. Men vad som ÄR konstigt och som jag också kom på, är att jag inte varit singel den 14/2 sen 1999. På riktigt. Faktum är att jag kom på att jag aldrig har varit singel så "länge" som jag varit nu. I mars är det ett år sen jag och mitt ex gjorde slut, och sen dess har jag varit mestadels själv (jag skriver "mestadels" för att det var en sväng med dejtande i somras). Och inte alls mått dåligt för det. Jag har till och med mått väldigt bra av det.
Jag har länge levt i tron om att jag är en sådan person som "alltid har förhållande", mest för att andra människor brukar tala om för mig att det är sådan jag är. Men nu inser jag att jag faktiskt inte behöver lyssna på andra för att ta reda på vilken typ av människa jag är. Vilket ju är så självklart att jag blir lite trött på mig själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar