Denna blogg är som ett sånt där bortglömt gatubarn i någon östsstat. Den är bortglömd och får knappt någon kärlek, men när jag väl ger den lite uppmärksamhet visar den mig sådan tillgivenhet att jag blir rörd. Men nu blir det ändring på det. Inte det med tillgivenheten alltså. Utan det där med bortglömdheten. Från och med nu ska denna blogg vara som ett älskat barn.
Idag firar högskolan "Akademisk högtid", vilket innebär att nya professorer installeras och utmärkelser och ryggdunk delas ut till höger och vänster. Ikv kommer det hela avrundas med en bankett ute på Tylösand, och jag lovar att försöka blogga från mobilen så gott jag bara kan.
Kanske kan jag få upp en bild på en sån där bajsnödigt viktig person med medaljer på fracken och välkammad mustasch. Det skulle ni gilla.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Å va jag blir glad. Tycker det är ledsamt att mötas av en ouppdaterad blogg så ofta som jag faktiskt är inne. MEN. kan du inte byat bakgrundsfärgtill nåt lite ljusare... Då blir man ännu gladare! ;) Puss
Vilket språk du använder gumman....
Kram
Mamma
Skicka en kommentar