Detta inlägg är inom parantes

(Jag tänker inte uppdatera fören ni har presenterat er)

Bjud till lite.

Jag vill att vi ska känna varandra, ni och jag. Tyvärr brukar det röra sig om en envägskommunikation mellan oss, men det gör inte så mycket - jag gillar att prata.

Men nu tycker jag att vi vänder på det. Kan ni inte berätta något om er själva? Ni kan t.ex. berätta vad ni gillar för glass. Eller vad ni har för ambitioner med livet. Ni kan till och med nöja er med att skriva ett ord, "Rolig", till exempel. Det säger en del om en person.

Jag vill veta vad det är för dårar som kan tänkas bli underhållna av min skit här på bloggen.

Vad jag saknar

Jag saknar Halmstad. Jag trivs jättebra på min praktik och det funkar ganska bra att bo hemma hos mamma och Claes, men... Jag saknar Halmstad ändå.

Jag saknar alla möten och sena kvällar framför datorn på kontoret. Jag saknar alla mina vänner (till och med dem jag trodde att jag inte tyckte om). Jag saknar min stökiga lägenhet. Jag saknar till och med de krånglande skrivarna och det äckligt snabbkaffet. Och då ska ni veta att snabbkaffet verkligen är skitäckligt.

Minns ni förresten Alis?

Minns ni det här inlägget jag skrev för ett par veckor sen? Det handlade om min vän Alis som blivit av med sin praktikplats i och med Kanal Lokals konkurrs?

Efter det där blogginlägget var det massor av människor som hörde av sig ("massor av människor" är ju förstås en definitionsfråga, men det var fyra stycken), och sedan två veckor tillbaka gör Alis praktik hos en av dem.

Jag känner mig som praktikmäklar-Emmie. En sån som fixar, alltså.

Jag gillar det inte

Jag tror inte att jag är lämpad att vara sjuk. Faktiskt inte. När jag är hemma mitt på dagen känner jag mig oanvändbar. Jag känner mig som en sån där rökande morsa som sitter halva dagarna i morgonrock och som inte gör någon nytta alls. Dagtid ska man jobba, punkt slut.

Morgonen har spenderats till att leta läkare. Jag inledde med att ringa till vårdcentralen, men de hade givetvis inte någon tid. Nu har jag istället hittat en privatpraktik som verkar bra, men dit måste jag ringa efter lunch. Så nu ligger jag här i sängen med min krampande mage och försöker dricka kaffe (jag inser att just kaffet och den onda magen inte går särskilt bra ihop, men jag dricker bara lite kaffe idag).

Jag hatar att jag inte kan vara på plats på praktiken, det är både pinsamt och tråkigt att inte vara på plats där. Jag är borta en del redan som det är, men mina möten i Halmstad och så. Det är en jättesvår avvägning, det där med balansen mellan praktiken och Kåren. Jag vill ju givetvis vara på praktiken och lära mig så mycket som möjligt mest hela tiden. Samtidigt har jag åttaganden och uppdrag i Halmstad som jag inte vill eller kan släppa. Jag brinner för Kåren som om det vore min egen verksamhet (vilket det ju är på sätt och vis i och med att jag betalar medlemsavgift), och jag vet att det jag gör där verkligen kommer till användning och uppskattats. Och lika mycket som jag lär mig om reklam på praktiken, lär jag mig om mig själv, om verksamhetsstyrning och organisatoriska frågor på Kåren.

Fast det är ju inte så att jag måste välja. Det finns inte ens ett val. Jag gör praktik OCH jag går på möten i Halmstad. Själva arbetet med Kåren gör jag på kvällarna, på samma sätt som jag är på praktiken på dagarna.

Nu ska jag se om jag kan hitta någon bra sida på internet med tips på vad man kan äta och dricka för att minimera magsmärtor. Någon som vet?

När jag ändå är hemma såhär mitt på dagen

Borde jag egentligen bocka av saker på min lista. Att-göra-listan, alltså.

Men det går inte. Jag öppnar Indesign för att göra en affisch för Varberg studenter - och stirrar på skärmen. Jag tar fram telefonen för att ringa tryckeriet och kolla upp tekniska specifikationer för katalogen till Kårens arbetsmarknadsdag - men kan inte trycka numret. Jag försöker till och med leta upp mina papper från förra KS-mötet - men gör det bara i tanken medan kroppen ligger kvar i sängen och chillar.

Ni som känner mig förstår nog hur illa det här är. Vad tror vi att det kan vara? Magkatarr? Mågsår?

Mamma har givetvis tjatat hela morgonen (självklart, det är det mammor gör) om att jag borde ringa någon läkare. Men jag vet vad som väntar då. Kommer man till en läkare och säger att man har kramper i magen så kan de göra de mest konstiga undersökningarna. Det tycker jag att vi ska undvika.

Sovit gott i natt?

Jag har ju alltid haft lite sömnproblem, och det har jag förlikat mig med. Det är okey att inte kunna sova.

Men i natt har jag inte sovit alls. Och anledningen har inte varit rastlöshet, utan magen. Jag vill inte säga att jag haft ont i magen, för det vore för milt uttryckt. Smärtor och kramper, beskriver det hela bättre. Ni vet när man har så ont att man inte kan vara tyst. Jag har legat och gnytt och vridit mig hela natten.

Det är stressen. Nu kommer den och tar mig.

Hur kunde jag glömma det?

Jag slogs precis av en sak. När jag stack till Stockholm på min 25årsdag lovade jag ju en massa människor runt omkring att jag istället skulle ordna en stor fest i efterhand, och att detta skulle ske senast i mitten av januari. Jag vet inte riktigt hur jag tycker att det gick.

Nu har det istället hunnit bli februari, men det betyder INTE att det är mindre anledning till att fira! Jag har fyllt 25 år och det vore ju katastrof om det inte firades på något sätt. Jag ska kolla kalendern och sen återkommer jag med inbjudan. Visst vore det kul om alla som läser bloggen kunde komma? Ni är visserligen 300 pers enligt bloggers statistik, men ju fler desto roligare, sägs det ju.

Fashion

Jag har aldrig varit modeintresserad. När mina tjejkompisar snackat läppglans har jag snackat hästar. När de köpt skor har jag köpt ridbyxor.

Men det har hänt något. Sen ett år tillbaka eller något i den stilen har jag plötsligt upptäckt att jag kan finna det intressant att prata om tjejiga saker. Som läppglans (eller nä. Nu ljuger jag nog, men å andra sidan tror jag faktiskt inte att någon tycker att just läppglans är intressant att diskutera). Och jag har kjol. Ganska ofta, till och med. Trots att jag alltid varit en jeanstjej.

Och idag nådde jag kulmen av detta fenomen. Jag var på "Moderådets trendseminarium". Det var ju givetvis inte så att detta var något jag anmält mig till eller så, men en av killarna på jobbet som hade gjort det (anmält sig, alltså) fick förhinder. Så de skickade praktikanten.

Under tre timmar satt jag och lyssnade på analyser av kommande trender, minglade med designers och åt cupcakes i pausen. Och det var roligt. Jag kom till och med på mig själv med att sitta och le åt resonemang om material, sömmar och olika fall och skär. Fortsätter vi i den här takten dröjer det inte länge innan jag börjar sy mina egna kläder.

Söndagen är nog bäst.

Söndagar är nog ta mig fan veckans bästa dag. På söndagar slänger jag alltid i en hårinpackning, plockar fram ansiktsmask och sånt, och lägger mig i badkaret. Det är en anledning. En annan är att på söndagen har man hela veckan framför sig. Det känns bra.

Grattis Vickan!

Glömde ju.

Grattis till Vickan, om igår blev vald till ordförande för MUF Hallands distriktstyrelse!

Fantastisk helg

Nu är jag åter i Borås efter en helg på distriktstämma i Varberg. Jag blev vald, så numera kan jag lägga till "Ledamot i distriksstyrelsen MUF Halland" på meritlistan. Fina grejer.

Utöver bra debatter och givande diskussioner både i och utanför plenum har vi också haft tid till en massa annat kul. Som gårdagens bankett, till exempel. Bra talare, sånger och god mat. Och framförallt, trevligt sällskap!

Efter banketten återvände vi till vår stuga där vi fortsatte mingla under lediga former (toksöp, alltså). En sjukt bra kväll/natt, kort sammanfattat. I morse var vi uppe runt åttatiden och inne i plenum möttes vi av många trötta ansikten. Men debattklimatet var ändå på topp!

Sådär. Nu ser jag min rapportering som avklarad.