Mitt arbete på Kåren har nu gått in i den absoluta slutfasen. Min efterträdare Madeleine börjar "gå jämte" nästa tisdag och från och med då ligger fokus till stor del på att lämna över, lära ut och avsluta.
Också mitt liv som ogift börjar löpa mot sitt slut. Om sex veckor är jag gift, utan jobb (eller förhoppningsvis med ett nytt jobb att ladda inför), bor i en lägenhet som vi inte har för avsikt att bo kvar i och utan några sparade pengar att tala om (de vi har ryker till bröllopet, vem vill vara utan detaljer som handgjorda menylappshållare, t.ex?).
I sommar inträder jag nästa fas i livet, kan man säga. Vad som är mest utmananade och spännande med detta är att jag absolut inte har någon aning om vad den fasen kommer att bjuda på. Jag har ett par intervjuer framför mig, med olika jobb som var och ett är spännande på sitt sätt. Förhoppningsvis landar jag på något av dessa ställen. Och kanske vågar jag hoppas på en ny fin lägenhet någonstans och kanske till och med en hund?
Ett buffertsparande ska vi ha, och ett mer långsiktigt sparande. Och nyttig mat ska vi äta.
Viktigast av allt: Trots att jag för första gången på länge inte har en solklar plan för det närmaste året, så känner jag på mig att det kommer att bli riktigt, riktigt bra.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar