Min morgon idag och alla andra dagar

Mina mornar har den sista tiden sett ut enligt följande: Klockan ringer, jag kanske snoozar (dock inte mer än två gånger i regel), jag går upp och utför någon typ av fysisk aktivitet (träning framför videorna eller powerwalk ute) och sen duschar jag och gör i ordning mig.

Såhär långt: Energiknippe!

Sen händer något. Jag sätter mig vid frukostbordet, äter frukost (skitnyttig: gröt, knäckebröd, vitamin och kaffe) och läser Hallandsposten. MEN SEN: Jag har ätit upp frukosten. Jag sitter fullt påklädd, bara en tandborstning ifrån att gå till jobbet. Men jag sitter kvar. Fyller på kaffet, bläddrar lite till i tidningen. Pratar om dagen som kommer med Johan, kollar mailen, dricker kaffe. En halvtimme har gått. OM JAG BARA GÅR OCH BORSTAR TÄNDERNA SÅ ATT JAG KAN KOMMA IVÄG.

Kaffet längst ner i koppen börjar svalna, jag fyller på med varmt. Sitter kvar och dricker, jag kan ju inte gå innan kaffet är uppdrucket. Klockan är nu halv tio, jag hade tänkt vara på jobbet halv nio. Halv tio är ju inget bra, ojämnt liksom. Bäst att jag kommer lagom till tio, då kan jag vara kvar på jobbet tills ikväll. Eller så hoppar jag lunchen. Det blir bra.

Till slut finns det ingen återvändo. Jag ställer mig upp, tvingar in mig själv på badrummet för att borsta tänderna, tar på mig skorna, kappan, halsduken, mössan, vantarna. Går ut genom dörren. Till jobbet.

Och då trivs jag ändå med mitt jobb. Tänk hur det blir den dagen jag får ett jobb som inte motiverar mig alls, kommer jag släntra in på kontoret runt lunchtid då?