Åhhh va gott.....typ.

Nu händer det alltså. Efter fyra månader med Johan så har jag lovat att laga mat till honom. Jag har vägrat tidigare.

Det handlar inte om att jag är skitdålig på att laga mat (även om jag faktiskt är ganska dålig på det), eller att jag inte vill göra saker för honom. Men. Han är ju kock. Vilken människa med självaktning ställer frivilligt upp på att laga mat till en kock? Kockar har ju för fan papper på att de har schyssta skills med mat!

Jag ser framför mig hur han kommer ta en tugga och uppbåda all entusiasm han kan och överdrivet glatt utbrista "ÅHH va gott!" samtidigt som han anstränger sig för att svälja ner skiten och i hans hjärna rusar tusentals tankar om "Hon borde haft lite mer peppar" och "Hur tänkte hon med kycklingen här?!".

Jag återkommer med rapport senare. Önska mig lycka till.